Skit

Ja just nu känns allt verkligen så. Jag brukar vara ganska munter och optimistisk. Och jag brukar inte ha problem att se de bra sakerna i de egentligen dåliga sakerna. Men just nu gör jag verkligen inte det! Det känns som om jag vandrar i en lååång uppförsbacke och jag kan inte se slutet på backen. Skolan går verkligen inte bra nu och det påverkar hela mig. Inatt har jag inte ens kunnat sova på grund av att jag inte kan slappna av och det enda jag tänker på är skolarbeten. Jag behöver verkligen en paus som kan få nån sorts motivation just nu :/ men jag får kämpa mig igenom de här veckorna och vila om 37 dagar. Det är bara 37 ynka dagar kvar så det birde väl gå fort? Tycker ni inte? 37 dagar till sol, värme och bara känslan av att få vara utomlands, för den känslan är speciell, visst då? 

Kanske kan torpet och min familj ge mig en liten extra kick så jag fixar det här? Vi får hoppas på det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0