Det var en fantastisk helg och vi hade det underbart. Vi bara strosade omkring och bara njöt av livet. Åt och drack gott 😍

På söndagen var dagen för själva racet. Eftersom att vi inte hade sittplatser så gällde det att vara ute i god tid. Så vi var uppe innan kl var 7 och tog tåget ut till Montmelo där själva racet är. Sen fick man promenera en bit innan man kom till själva banan. Väl där letade vi upp en plats och vi fick nog till en rätt så bra plats tror jag.

Måndagen var sista dagen och då strosade vi vidare, vi åt och drack och det slank ner en glass 😂

Sen var den helgen slut tyvärr!

Men den gav verkligen lite extra energi och det var fantastiskt att få lite tid tillsammans att bara vara ❤️

Hur gammal är barnen nu då? 

TILDE

Tilde är 8 år gammal nu och fyller 9 år i December. Hon börjar alltså 3:an 😱 till hösten. Hon är en fantastiskt tjej, hjälpsam och go. Visst börjar hon få lite mer humör och visst kan hon säga ifrån ibland. Men det hör väl till 😂 Skolan går väl sådär men det är mest för att hon är lite ofokuserad, och på grund av att hon har lite dåligt självförtroende. Hon börjar bli ganska självständig nu och går gärna hem efter skolan, vill helst inte gå på fritids nu. Så nu resten av vårterminen har jag meddelat Tilde att hon ej kommer på fritids mer för en liten provperiod. Så får hon verkligen känna efter ❤️ Stora tjejen.

MASON

Här har vi då vårat lilla busfrö 😍 Mason är 4 år nu och fyller 5 i Juli.

Han är ju verkligen vårat lilla energiknippe och gör gärna ett eller annat bus. Han lärde sig cykla lite lätt i höstas men tyckte det var lite otäckt men i torsdags släppte det, så nu far han fram som en galning 😂  Men det viktigaste i hans liv är att han snart fyller år och då måste man planera kalas! 😊

 

 

Av en slump går jag in och tittar i bloggen idag och ser att det nästan är ett år sen sist. Fruktansvärt tråkigt för det är så mysigt att gå tillbaka och kolla, främst är det barnen jag syftar på. Alla bilder och deras utveckling. Det ör fantastiskt vad åren går fort. 

Kanske blir det hör ytterligare bara ett inlägg för att uppdatera och sedan blir det tomt igen eller så kanske jag fortsätter? Vi får se :)

 

Mason 

Lilla lillebror är nu 3,5 år gammal och fyller 4 till sommaren. Han är en riktig liten loppunge med fruktansvärt mycket energi, men lyckas ändå vara en liten rädd fis :) Han älskar bilar och sånt, men vågar inte åka traktor, tom att åka pulka kan vara riktigt läskigt, för att inte prata om skoter eller åkgräsklippare. Men ställer du honom på en sparkcykel så flyger han fram och du hinner knappt med. 

Han är en riktig liten mammagris ❤ När han äter och ritar så använder han båda händerna. 

Han har bra självförtroende och tycker själv att han ör en riktig liten snygging, och jag kan inte annat än hålla med. Han har en söt smilgrop på vänster sida.

 

Just nu har vi det lite jobbigt för Mason har åkt på en infektion under förhuden vilket gör att hans snopp är stor röd och svullen och gör jätteont :/ 

Inatt har han vaknat flera ggr och gråtit och sagt att det gör ont :/ Lider så med den stackars lilla pojken. Igår var vi till BVC bara för att kolla den och sen gav hon tips på hur man skulle ta hand om den, hade det inte blivit bättre till idag så skulle vi komma igen då barnläkaren är där. Så det är snart dags att åka ned då det inte har gjort någon skillnad alls och Mason har verkligen jätteont. Jag får knappt röra den för att det för så ont och han går bredbent för att kunna gå utan att det ska göraont. Nej nu är det dags att göra oss iordning

Efter jul och nyår kommer jag tillbaka till kirurgen och jobbar där till sista januari, och i februari är det dags att börja jobba på neonatalen och jag längtar mycket. Det känns som ett naturligt steg att ta eftersom att jag vill bli barnmorska i slutändan 😀. Så det finns mycket roligt att se fram emot, dock är det nervöst. 

Hon har klarat av våran flytt bra och har skaffat sig vänner och det värmer i hjärtat. Hon trivs väldigt bra. Hon vill i te flytta "hem" igen.

Så nu är hon 6 år, och nästa år börjar skolan på riktigt. Jag ser fram emot tills hon kan börja läsa, och kan ligga och läsa sagor åt lillebror :) Men det är bog i te alltför tid kvar ❤️

Världens finaste tjej

Under dagen fick jag ett bra samtal som jag kommer berätta mer om senare. Men vi får ta det om några dagar. Men glädjen är stor, jag och barnen är lediga tillsammans ❤️💙 Så nu hoppas vi att barnen kryar på sig så vi kan fortsätta ha en härlig vecka... 

Dom senaste veckorna har jag haft lite semester så då begav vi oss till Norrland en sväng och träffade våra familjer. Mer än så blev det tyvärr inte. Det var skönt att åka upp och sen var det skönt att komma hem igen också.

På söndagen, sista dagen på semestern  så var det barnens dag på SF så då gick vi på bio alla fyra. Vi såg hotell transylvanien 2 i 3D och Mason tyckte det var så spännande, tror inte han rörde sig en mm på hela filmen :)

Vi strosade i hamnen, kollade på båtar, låg på stranden vid havet och myste, lekte i lekparken i anslutning till hamnen, spelade Green golf och åt glass. Avslutade dagen med att strosa lite på gågatan i stan. Vi hade jättemysigt och hade inga planer, det var skönt och avslappnande att bara göra det som vi kände för. 

Mason har under sin uppväxt varit väldigt snabb med det kroppsliga, han började bland annat gå tidigt. Talet var lite långsammare men ändå i normal takt. Så har det varit tills vi flyttade ned till Skåne. Idag kan Mason göra sig förstådd och han har börjat med 2-3 ords meningar. Han är en tjurig och charmig kille. Får han inte som han vill sätter han tvärsidan Till och det är svårt att stå emot honom :) Patric och jag skrattar ofta åt honom i soffan på kvällen. För just nu är han i en period när nattningarna tar lite längre tid, för han ska hålla koll på vad mamma och pappa gör på nedervåningen :) då kan han komma ner och skylla på att GB är törstig (även fast han har varit ned två gånger innan för att dricka) och så säger man att han ska gå och lägga sig, han svarar emot. Sen säger man godnatt då kan han helt plötsligt säga godnatt och så går han upp och lägger sig igen :) Han kan vara ett riktigt charmtroll den pojken och jag tror att han har mamman lindad runt sitt lillfinger. Eller jag tror att båda barnen har mig lindat runt sitt lillfinger ❤️❤️❤️

Nu är det lite drygt en vecka kvar tills Patric åker, mitt humör är som en berg och dalbana med fler dalar än toppar tror jag. Jag börjar tycka att det känns jobbigt att han lämnar oss nu, även fast det är pga positiva anledningar. Jag längtar till vi kommer att flytta ned också, men just nu så ligger fokus på att stanna kvar här medan Patric åker. Vet inte riktigt hur vi ska hinna med allt innan han åker, han ska ju träffa sin familj innan de e dags, vi ska försöka träffa några vänner också, sen skulle jag gärna vilja ha en kväll med honom också. Funderar på om vi ska gå ut och äta tillsammans innan han åker. Sen är det nästan 6 veckor innan jag och barnen flyttar ned. Funderingarna går och vi tanken är eventuellt att vi åker ned en helg eller att Patric kommer hit. För 6 veckor känns länge. Just nu ser jag inte fram emot att lämna av honom på flyget...

 

 

Som jag har kämpat med denna tentan, nu dom sista gångerna verkar det ha varit en spärr som suttit psykiskt hos mig. Att göra om och göra om tar verkligen knäcken på en, och självförtroendet dimper ganska långt ned. När man pratat med andra om den så skrattar man lite lätt och säger, går det inte den här gången så går det säkert nästa, men inombords vill du egentligen bara lägga dig i fosterställning och gråta. 

Precis som alltid efter en tenta är du inne dagligen i studentportalen och kollar om det kommit något resultat ;) fast denna gången sa jag till Patric att jag inte skulle göra det, att jag inte ville kolla för jag ville inte bli ledsen om det inte gick vägen. Men av en slump tittade jag ändå (en vecka innan jag förväntade att resultatet skulle ha kommit) och till min stora förvåning stod det på startsidan: Du har resultat B...

Ett B??? För det första har jag aldrig någonsin fått ett B förut, men att jag fick ett B var inte det som gjorde mig mest lycklig, det var ju att jag faktiskt hade klarat av tentan denna gången. Jag var godkänd!!! Jag ÄR godkänd. Hade nog varit lika lycklig för ett E :) Men nu i efterhand är jag nog allt lite stolt :)

Det hade varit väldigt jobbigt att inte ha klarat den här tentan den här gångel heller och åter igen fått sagt att nästa år kanske jag får göra slutpraktiken, men nu om några veckor är det dags för den sista (förhoppningsvis) praktiken innan jag blir färdig sjuksköterska. Förstå att jag ska bli klar.

 

Dom här åren har genererat i så många tårar, känsla av hopplöshet, känslan av att du inte är tillräckligt bra och att du aldrig kommer klara det, och nu står jag här och är framme vid den sista delen... Sen väntar ett nytt spännande kapitel i mtt och Patrics liv. Med ny lägenhet som får tillträde till om 26(!!!) dagar, med planerad möbelflytt en och en halv vecka senare än detta. Nu är det bara klartecken om jobb för Patric och förskoleplats vi väntar på...