Igår var jag ju lite negativ och känner liksom fortfarande att dom ådrorna sitter i lite grann. men men... Nu sitter man här på jobbet igen, kändes extra tungt att gå på jobbet idag när jag vet att Patric kan ligga hur länge som helst. Förhoppningsvis ligger han inte allt för länge och tar sig på arbetsförmedlingen. japp, idag är de den dagen för honom, första dagen som arbetslös. man får ju verkligen hoppas att han snart får något nytt jobb... Med tanke på a-kassans väntetider så känns det liksom inte så jäte positivt, för en annan sitter ju inte precis med dunderlön...

Längtar hem nu. Börjar bli så trött...