Har jag tagit mig vatten över huvudet? Hur kunde jag någonsin tro att det skulle gå? Känns så jäkla deprimerande att jag ska skriva omtentan på POPen och jag kan antagligen mindre den här gången än förra gången jag skrev den. Sist hade jag redan tagit sommarlov och var slut och less så som man är när man är höggravid. Men nu...
Nu har jag 2 barn istället för ett, varav det stora barnet är en ängel som vanligt och lilleman, ja han är lilleman. Det är stök och bök och ett väldans massa grinande. Han har väl grinat normalt tidigare men den här vecka har det eskalerat å varit extremt. Finns inget i princip som lugnar honom. Lyckas man få honom att somna så ska man vara glad om det håller i sig i Max 30 min!!! Tur att han sover på nätterna iaf, förutom sina 3-4 standard amningar.

Men går det inte den här gången (vilket det inte gör så ska jag klara den nästa gång!!! Och i värsta fall blir jag klar ett halvår senare. Kanske skulle det tillochmed passa sig bättre...)

Det löser sig! Visst då?