I söndags blev lilla stök och bök 5 veckor gammal. När folk ser honom så säger dom "åhh den där är inte gammal" å nej det är han ju egentligen inte men det är nästan så att jag får panik inombords. Det går alldeles för fort. Hade ju redan bestämt mig innan att jag skulle njuta av den här tiden och inte stressa framåt och det gör jag, men då blir jag stressad över hur fort det går istället :)
Idag är det dags för BVC igen och lillhjärtat har blivit en riktig tjockis så jag tror att jag kommer skriva här i em och berätta att han väger över 5 kg...

Han har börjat bli riktigt stark i nacken och inatt åt han bara 1 gång!!! Förstå hur utvilad jag känner mig! :)