Vissa dagar känner man sig nere utan att riktigt veta varför. Andra dagar vet vi varför. 

Och idag är det en sådan dag, eller kanske kväll jag ska säga för dagen började faktiskt riktigt bra. Inga problem där. Har varit på jättebra humör, när vi gick mot lägenheten jag, Tilde och Patric skrattade jag, kände mig så lycklig så det nästan bubblade eller hur jag ska förklara, men allt kändes så bra. Hann vara hemma en halvtimme ungefär och sen var det som att någon tog bort den murade väggen runt om mig. Såna dagar så känner man sig så naken, vi alla har dom nog, men det ska gudarna veta att det är inte ofta Patric får se dom... Oftast händer det när man är ensam, men inte idag. Och skulle jag välja så väljer jag hellre ensamma dagar men jag är hemskt tacksam över att han inte ställer några frågor eller kollar konstigt på mig. Istället så ber han mig bara komma, så jag kan ligga med mitt huvud på hans bröst, så att han kan hålla om mig... oftast brister man mer då, men det är kanske det man behöver. Såna dagar är också såna dagar som man vet att man valt rätt!